30/3-09 -----> Funderardag :P
Idag har det varit en sån där dag då jag har funderat på massa saker. Ja, ni vet, man funderar och funderar utan att egentligen ha något riktigt mål eller någonting man söker svar på, bara helt vanliga funderingar helt enkelt. Det började med att jag var på väg till praktiken. Min handledare hade ringt under morginen och talat om att hon inte kunde komma, men att min lärare från skolan skulle komma ändå, för hon ska ju främst träffa mig. Jag gick där, på vägen utanför fyrishov och funderade. Jag längtade tills JAG skulle få besök på MIN praktik, ja faktikst på något sätt så kändes det soeciellt. Praktiken börjar kännas tröttsam och jag längar efter lite omväxling och nu visste jag att den äntligen skulle komma. Omväxlingen från de vanliga rutinerna, jag skulle äntligen få prata med någon som jag annars inte står nära, men just i såna här situationer tror jag att man faktikst märker hur man anförtrott sig åt sina lärare under dessa år.
Hon kom och vi pratade om allt och inget och vi höll oss till rätt spår ända tills vi båda kännde att det blev för uppmönstrat, sen halkade vi in på skolan och andra saker, men det var verkligen roligt, ja förutom alla miljontals uppgifter som man måste göra såklart :/ Men i alla fall så kände jag mig glad och på något konstigt vi stolt när hon lämnade korttidshemmet med ett stort leende! :D
Knegade igenom den dagen till ända, och det var verkligen seegt, jag har börjat sakna skolan nå fruktansvärt, och DET är inte vanligt. Egentligen tror jag att jag saknar att umgås med folk i min egen ålder, kunna skratta, ha roligt, prata om saker som man har gemensamt då man på något sätt ligger mer på samma nivå. Ibland känner jag min bara ivägen och min lärare berättade någonting som verkligen fick mig att tänka till.
Jag tror inte att det var menat att det skulle påverka mig såpass micket som det gjorde, men det var saker som hon upplevt, och när i mina tankar satte mig själv i samma situation så föll poletten ner och jag förstod plötsligt innebörden av den känsla som jag så länge haft. Lyssna här. På ett korttidshem är ALLA dagar i veckan upplagda med SAMMA rutiner så barnen ska känna sig trygga och säkra och på så vis lära sig saker och ting lättare, det blir så rörigt för dom annars. Och detta innebär ju att folk som arbetar på korttidshem är folk som gillar att arbeta efter runtiner och när jag tänker på hur jag är som person så passar jag faktiskt inte in där. Jag trodde jag visste vad jag ville göra när jag tagit studenten, men nu känner jag inte så längre, jag klarar inte ens fem veckor av det jag trodde var min grej :/ Jag vet inte vad jag vill längre och det känns konstigt. Jag har ju alltid haft funderingar åtmonstone? Jag är en rutinmänniska, det är jag, men inte SAMMA sak varenda dag, jag tror inte att jag klarar det, det känns inte så nu i alla fall... Nåja, vi får väl se vad det blir av mig då.. Pratade med Lisa och Au Pair grej idag, och det varkar ju skiit roligt, men ändå inte, jag vet inte. Jag vill inte vara borta såå långe även om man kan åka hem emellan? Jaja, någon som har förslag kanske? :D
Vet ni en till sak då? Jag har VÄRLDENS överraskning på g till Erik! :D För er som vill veta, fråga! :D
Hon kom och vi pratade om allt och inget och vi höll oss till rätt spår ända tills vi båda kännde att det blev för uppmönstrat, sen halkade vi in på skolan och andra saker, men det var verkligen roligt, ja förutom alla miljontals uppgifter som man måste göra såklart :/ Men i alla fall så kände jag mig glad och på något konstigt vi stolt när hon lämnade korttidshemmet med ett stort leende! :D
Knegade igenom den dagen till ända, och det var verkligen seegt, jag har börjat sakna skolan nå fruktansvärt, och DET är inte vanligt. Egentligen tror jag att jag saknar att umgås med folk i min egen ålder, kunna skratta, ha roligt, prata om saker som man har gemensamt då man på något sätt ligger mer på samma nivå. Ibland känner jag min bara ivägen och min lärare berättade någonting som verkligen fick mig att tänka till.
Jag tror inte att det var menat att det skulle påverka mig såpass micket som det gjorde, men det var saker som hon upplevt, och när i mina tankar satte mig själv i samma situation så föll poletten ner och jag förstod plötsligt innebörden av den känsla som jag så länge haft. Lyssna här. På ett korttidshem är ALLA dagar i veckan upplagda med SAMMA rutiner så barnen ska känna sig trygga och säkra och på så vis lära sig saker och ting lättare, det blir så rörigt för dom annars. Och detta innebär ju att folk som arbetar på korttidshem är folk som gillar att arbeta efter runtiner och när jag tänker på hur jag är som person så passar jag faktiskt inte in där. Jag trodde jag visste vad jag ville göra när jag tagit studenten, men nu känner jag inte så längre, jag klarar inte ens fem veckor av det jag trodde var min grej :/ Jag vet inte vad jag vill längre och det känns konstigt. Jag har ju alltid haft funderingar åtmonstone? Jag är en rutinmänniska, det är jag, men inte SAMMA sak varenda dag, jag tror inte att jag klarar det, det känns inte så nu i alla fall... Nåja, vi får väl se vad det blir av mig då.. Pratade med Lisa och Au Pair grej idag, och det varkar ju skiit roligt, men ändå inte, jag vet inte. Jag vill inte vara borta såå långe även om man kan åka hem emellan? Jaja, någon som har förslag kanske? :D
Vet ni en till sak då? Jag har VÄRLDENS överraskning på g till Erik! :D För er som vill veta, fråga! :D
Kommentarer
Trackback
