Hjärtegull!
Idag har jag suttit och funderat lite över en av de saker som jus nu är det viktigaste och mest värdefulla i mitt liv. Kärleken.  Jag har kommit fram till att jag har det faktiskt nästan precis så som jag en gång önskat. Min dröm kille. Han har allt; Humor, utstrålning, hjälpsamhet, omtanke, ja självklart är han SuperSööt också. Jag skulle kunna säga hur mycket som helst, och dessutom kör han motorcykel, precis som min drömkille ska ;) Det finns dock en enda sak som han missar på, men det är bara en sån där plusgrej som gör det extra mysigt.. GITARR! Min drömkille hade precis allt som Erik har, plus att han skulle kunna spela gitarr. Men med lite övning tror jag inte att det skulle vara några problem för honom att lära sig det, med tanke på att han vekar väldigt lättlärd, till skillnad från andra.

Det är konstigt... Idag har bara varit en sån där dag när allt har känts underbart, utan egentlig anledning. Visst var jag tröttare än vanligt i morse, men huvudsaken var ju ändå att Erik låg där bredvid. Gick upp och fixade lite saker. Slängde iväg ett sms till Lisa och frågade vilken buss hon skulle ta till skolan. Hon sa att hon kunde svänga förbi och hämta mig, för hon skulle ta bilen. Sagt och gjort, hon kom och hämtade mig och vi åkte til skolan.
När vi en aning för sent klev in genom klassrumsdörren hörde jag en röst; "Hej Lisa, Det var länge sen man såg di... Har du varit sjuk?"
Jag vände på huvudet, och där satt Rickard med ett leende lika stort som jordens omfång. Folk tystnade och tittade på honom lite funderat och undrade nog vad som flugit i honom. Utan att någon kommenterade kom hans försvar som om han väntade sig en kommentar; " Ja, vadå, jag kanske är glad att se henne, eller hur?" Hahaha, jaa du, det var trevligt, och jag blev faktiskt glad av den lilla gesten. Tack.
Efter skolan hade jag tänkt åka hem med bussen, och Lisa sa att hon skulle dryga tid i stan för att vänta tills hennes pianotid började. Jag beslutade att jag änså inte hade så mycket för mig, så jag kunde väl göra henne sällskap. Vi drog en runda på Biltema, då hon hade ett ärende där, och sedan en sväng på IKEA. Sen vidare till Gammlis för att plinka på pianot. Och jag väntade i bilen. Visst, det var kanske inte mycket vi gjorde, men det var iallafall myysigt! <3 Och ännu konstigare, när jag klev upp i morse och hade tagit på mig alla kläder så råkade jag gå förbi en spegel. Jag stannade till och tittade en etund, och konstigt nog var jag nöjd med det jag såg. Det är nor inte ofta men faktiskt är nöjd med sig själv, men jag är faktiskt det. Jag har inte mycket att klaga på och jag tycker faktiskt man ska vara nöjd med vad man ser när man ser sig i spegeln. Tänk på det allihopa, det finns ALLTID någon som tycker du, just du är fin, det tar bara olika lång tid att finna den rätta. Men tiden har inga begränsningar...

Ikväll ska jag till Erik, hoppas att även det blir bra, så inte hela dagen förstörs såhär mot kvälen, det vore ju tråkigt.
Men imorgon är jag iaf ledig och även om jag varit hemma både måndag och tisdag så känns det faktiskt VÄLDIGT skönt!

♣Livet har sina goda stunder♣

Hade jätte svårt att sova i natt, vaknade flera gånger och kände mig inte alls trött. När jag sedan vaknade på morgonen hade jag ont i hela huvudet och allt vad det innebär. Ringde till skola 24 och sjukanmälde mig. Somnade om en stund och när jag vaknade nästa gång frös jag som en liten gris. Hade planer på att åka hem så fort som möjligt, men det fick bli lite frukost, och sen vila lite framför en film , eftersom Erik hade andra saker som gick före min hemskjutsning. Sitter nu här, ska duscha och sen får vi se. Ska åka hem så småning om iallafall, och borde egentligen gå till skolan imorgon... Men det visar sig hur det blir med det. Bara jag inte får feber :/

Men som alltid...

♣Livet har sina goda stunder♣

I natt vaknade jag av att jag fick en smäll i huvudet... Det var Erik som letade efter sin kudde *suris*
Han är sjuk min lilla stackare, men kämpar sig ändå upp till jobbet. Mycket starkt gjort av honom, önskar att man kunde vara likadan själv. Skoldagen idag började med 90 minuters läsning, vilket jag inte klarar av hur jag än anstränger mig, så jag och Pyret tog ett break och jobbade lite med vårat porjekt istället. Det känns som att vi har koll på läget, även om vi inte kommit så långt. Och det som känns mest bra är att hon lyckats ta körkort också :O Ett stort GRATTIS till henne!! <3
Nu är det håltimme i evigheter och jag kom just tillbaks från apoteket där jag köpt hostmedicin till sjuklngen. Sitter nu här för att dryga ut tiden. Finns inte så mycket att plugga, så jag får väl logga in på msn eller ngt.

Historia arbetet somjag gjorde med Roine har i stort sett kört fast. Jag behöver ytterligare en källa, och det snart! Får väl kolla  runt lite på internet om man hittar något där. Ja, det tar jag och gör med det samma...

♣Livet har sina goda stunder♣

Redan September och hösten börjar smyga sig på. Mörkret kommer tidigare och kylan börjar ta fart. På något vis gillar jag hösten då man kan sitta inne i mörkret med ljus, mys och sällskap. Men ändå känns det tungt. Det blir kallt och dystert och många blir nedstämda och man märker verkigen humörssvängningarna på många.
Just nu känns det som att alla håller på och letar nytt boende, precis som björnarna inför vintern. Funderar på om jag ska följa med och kolla runt lite jag också, man får så mycket rolig inspiration och jag blir verkligen glad av att få komma med egna ideér och planer.
Jag skulle verkligen vilja flytta ut snart, absolut inte på grund av min familj, nej dom betyder oerhört mycket och ofta längar jag efter dom mer än dom tror och mer än jag visar. Jag älskar dom verkligen och jag känner att mina föräldrar finns där för mig jämt och ständigt även om dom inte bor ihop. Mamma ställer upp på nästan allt, och är det några problem så löser hon dom med mig, hon låter mig aldrig stå där ensam med ett problem.. Jag tror faktiskt inte att hon vet hur mycket det betyder för mig, Men jag hoppas hon ser det här så hon förstår!
Nu börjar jag känna mig stor och vill flytta. Jag vill försöka klara mig på egen hand, jag vet att det skulle gå. Det är säkert jätte många som tycker att det är alldeles för tidigt, men det finns så många underbara människor runt om mig som jag vet ställer upp om det skulle behövas. Jag behöver verkligen inte tveka, jag vet att dom finns där, och jag skulle kunna rabbla hur många som helst; Mamma, Pappa, Moster, Eva & Roine, Titti, Eva-Karin, Vänner, ja jag skulle kunna rabbla mins 15 till, men jag stannar där tills vidare.
Jag vill, men jag vet inte hur jag ska ta tag i det bara?


Skulle jag flytta nu, inom inte allt för lång framtid så skulle jag ju inte flytta själv. Vi har faktiskt pratat om det ett tag nu och det enda problemet är lån och inkomster. Det känns jobbigt, och även om jag har ett jobb efter skolan så lär man ju stå lite mer säkert än så. Ett hus kräver mycke mer än städning liksom. Underhåll och trädgård skulle inte vara så stora problem, för hade jag någon eget skulle jag verkligen ta tag i det. Mamma har nog rätt, jag framstår som lat, och som någon som inte gör många knop, men jag vet att jag skulle klara det och framförallt tllsamans med honom! <3
Vill man så går det!
Jag behöver bara lite hjälp på vägen, som med allt annat nytt i livet!

♣Livet har sina goda stunder♣