Hemma idag, ingen praktik. Jag har städat och tvättat och städat hela dagen, sedan kom Lisa och vi hade lite trvligt fast vi inte gjorde ngt. Sen åkte vi till Kyrkskolan och lämnade in min tidraport så jag får lite pengar, alltid bra. Handla, hem och städa mer och sen laga mat. Nu sitter jag här och ska snart kila och äta, Erik kom hem för en stund sedan och idag ska jag betätta om överraskningen, men jag tänker inte avslöja för honom vad det är, det får han se samma dag, men jag VET att han kommer bli skiiit glad! :D
Åhh, jag är så himla buuusig!! ;) thihih

Lika ensam idag som igår, men idag vaknade jag ock visste inte vad jag skulle fylla ut den här dagen med. Men det räckte med att kliva upp och gå ett morgonvarv i huset så såg man att det fanns saker som behövde göras. Började med att sucka riktigt djupt och började sedan med att plocka ner tvätt som hängt två dygn. Efter det räckte det med ett kliv in i köket och där var det röra som behövde plockas. Det var bara att sätta igång, och efter en stund var jag faktiskt riktigt taggad, så när jag ändå höll på där kunde jag väl slänga ihop en paj. Sagt och gjort, nu blir nog Erik glad :D
Plockade lite i vardagsrummet en timme innan jag plötsligt kom på att jag faktiskt hade lovat mig själv att gå ut på en promenad. Sagt och gjort, den blev inte flera mil, men några kilomerter var den nog. Skönt sålänge det inte blåste så mycket. Völ hemma igen satte det verkliga projektet igång. Började riva i trappan.

Såhär såg det ut innan (ja, kej, jag hade provat riva lite där, men det räknas inte)
Så jag fortsatte i ca en halvtimme innan jag tappade lusten. Fick då ett ryck och började lägga golv i ett av rummen i källaren istället.



När det började gå trögt återvände jag till plasten och trappan igen och en halvtimmes slitande till gjorde att jag faktiskt var riktigt nöjd. Nu är det bara slipa som ska göras så är säkerligen den trappan som ny, med helt äkta trä! :D



Idag är jag faktiskt riktigt nöjd med vad jag åstadkommit här hemma och jag förtjänar vekligen den mysiga bilturen till Solna :D

Nu måste jag för en gångs skull vara helt ärlig utan omvägar. Jag hatar verkligen folk som inte kan bete sig fast de är gamla nog att klara av det. De tror att de är så himla mogna och att livet bara flyter på utan bekymmer, att man kan leva varje dag utan att någonsin genomgå en uppförsbacke, och när man väl kommer till den där backen så vill man inte se vad man ska göra, utan skiter i allt?
Det handlar för visso bara om småsaker, men för mig är det ofta de små sakerna som betyder väldigt mycket. Och egentligen skulle jag vilja säga allt det här rakt ut och dra ALLA exempel som jag kommer på, men när man lite försiktigt börjar så blir det bara en chockreaktion tillbaks och sen är det bara försvar som gäller. Det går inte, hur jag än försökt, och nu har jag bestömt mig för att ge upp på allvar! Jag känner inte att jag får ut någonting av att gå och känna såhär, så det är väl lika bra att ge upp antar jag? Jag ska ringa min Pyret och prata om det här, vi har redan gjort det lite, men jag känner att jag behöver det mer! Henne kan jag i alla fall prata med <3 Jag förstår bara inte hur folk tänker när de kan bete sig såhär, finns det ingenting där inne som säger att det är fel? Eller åtminstone mindre rätt, det handlar väl ändå om sunt förnuft och ramförallt vanligt folkvett?!

Usch, jag kan bli hur irriterad som helst, så nu är det väl lika bra att jag slutar innan det går ut över andra, som inte förtjänar det.
Nej, nu ska jag gå och leka med Erik, han kom hem från Tallin idag och jag har längtat Såhäär mycket efter att bara få vara med honom igen, och så sitter jag här och skriver om saker som jag stör mig på? Nej, det var väl ändå fel, nu måste jag kila innan Erik somnar på tangenterna ;)

Välkommen till Holland

Eller

"Att leva tillsammans med ett handikappat barn"

När man skall ha barn, är det som att planera en sagolik semesterresa till Italien. Du köper en massa resehandböcker och gör upp underbara planer. Colosseum, Michelangelo, Lutande tornet i Pisa, Gondolerna i Venedig. Du lär dig konversera på italienska. Allt är jätte spännande.

Efter månader av spänd och otålig förväntan, kommer slutligen dagen D.

Du packar dina väskor och reser iväg. Åtskilliga timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer och säger: "- Välkommen till Holland"

•-     Holland? Halvropar du?

•-     Vad menar du med Holland?

•-     Jag har beställt en resa till Italien!

•-     Jag skall vara i Italien!

•-     Hela mitt liv har jag drömt om att resa till Italien!

Men det har blivit en förväxling i flygrutten. Planet har landat i Holland, och där måste du stanna. En viktig sak att komma ihåg är att de inte tagit dig till en hemsk, vidrig, oanständig plats, full av farsot, svält och sjukdom. Nej, det är bara en annorlunda plats.

Så du måste ut och köpa nya resehandböcker, du måste lära dig ett helt nytt språk, och du möter en helt ny grupp av människor som du aldrig tidigare mött.

Det är som sagt en annorlunda plats. Det är långsammare takt här än i Italien, mindre glamoröst. Men efter att ha varit där ett tag och du har hämtat andan och sett dig omkring så börjar du lägga märke till att Holland har väderkvarnar, Holland har tulpaner och Holland har till och med Rembrandt. Men många som du känner är upptagna med att resa till och från Italien och de berättar om hur underbar deras tid i Italien varit.

Och då, ja då, då säger du kanske till dig själv:

•-      Ja, det var dit jag skulle.

•-      Det var det jag hade planerat,

Men om du ödslat ditt liv med att sörja över det faktum att du inte kom till Italien så blir du aldrig fri att uppskatta och njuta av, det riktigt speciella, verkligt underbara med Holland!